Fakta om personlig assistans

Regleringsbrev

Regeringen gav inför 2016 Försäkringskassan genom ett regleringsbrev uppdraget att ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Det var ett uppdrag som Försäkringskassan tog på allvar och resultatet har blivit att nästan två personer om dagen har förlorat sin assistansersättning sedan dess.

Efter massiv kritik justerade regeringen formuleringen något i uppdraget till Försäkringskassan inför 2017. Men skadan var redan skedd, utvecklingen med att fler förlorar sin assistansersättning och att färre blir beviljade vid en första ansökan fortsätter. Konsekvenserna är katastrofala. Det behövs därför nya tydliga direktiv från regeringen till Försäkringskassan.

 

Utredning om personlig assistans och övriga LSS

Regeringen tillsatte 2016 en utredning som fick i uppdrag att se över delar av LSS och assistansersättningen, den s k LSS-utredningen. Från början hade utredningen ett mycket tydligt uppdrag att spara pengar inom personlig assistans. Men efter hård kritik från RBU och andra har formuleringarna mildrats något. Nu har begränsningen varit att utredningen inte fått föreslå något som ökar kostnaderna. Men med tanke på att många fallit ur assistanssystemet har även denna begränsning varit för hård.

Utredningen lämnades över till regeringen i januari 2019 och har bland annat föreslagit följande:

  • Barn under 16 år ska inte ha rätt till personlig assistans. Utredningen föreslår istället en ny LSS-insats för dessa barn: ”Personlig stöd för barn”.
  • Personer med psykisk funktionsnedsättning ska inte ha rätt till personlig assistans. Utredningen föreslår istället en ny LSS-insats: ”Förebyggande pedagogiskt stöd”.
  • En schablon ska införas om 15 timmar per vecka för andra personliga behov. Enligt förslaget ska det vara möjligt att ansöka om fler assistanstimmar utöver schablonen för andra personliga behov.
  • Beredskap ska inte ingå i den personliga assistansen. Istället ska sådant stöd ges genom hemtjänst.
  • Utredningen föreslår att man endast ska ha rätt till dubbel assistans om det inte går att lösa genom hjälpmedel eller att bostaden anpassas.
  • Utredningen föreslår att staten ska ha hela ansvaret för personlig assistans.

 

Utredningens förslag skickades ut på remiss i juni 2020. Regeringen har inför remissen klargjort att vissa av förslagen inte ska bli verklighet, vilket RBU tycker är bra. Det gäller förslagen om de nya kommunala insatserna för barn under 16 år och för personer med assistans för tillsynsbehov samt utredningens förslag om att begränsa assistansen genom en timschablon om 15 timmar per vecka. Men trots det har hela utredningen skickats på remiss. De förslag som enligt regeringen inte ska genomföras står för en stor del av de besparingar som utredningen syftat till. RBU anser att det är oroväckande att utredningen skickades ut på remiss i sin helhet. Det är svårt att dra slutsatsen att faran är över för våra barn och ungdomar vad gäller rätten till personlig assistans samt andra insatser enligt LSS.

RBU är mycket kritisk till utredningens förslag. Utredningens förslag går ut på att kraftigt begränsa den personliga assistansen, då kostnaderna för insatsen inte får bli högre än vad de är idag. Att staten då föreslås ta över ansvaret för personlig assistans hjälper inte eftersom förslagen innebär att färre omfattas av rätten till insatsen. Av utredningens förslag går inte att se hur insatserna inom LSS kan bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna samtidigt som besparingar ska genomföras för de som är berörda av insatserna. Tvärtom så innebär utredningens förslag i sin helhet en kvalitetsförsämring av de flesta insatser och en försämring för de allra flesta som idag omfattas av LSS. Med ökade kostnader för kommunerna ser RBU risken för att färre kommer att beviljas insatser och kvalitén på insatserna kommer att försämras.

RBU har yttrat sig över utredningens förslag. Yttrandet gavs in till regeringen i november 2020.

Vad som kommer att ske med utredningen och dess förslag är ännu osäkert. RBU anser att utredningen är mycket dålig och har avstyrkt utredningens förslag i dess helhet. Utredningen leder till en skamlig tillbakagång och nedmontering av rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Den måste stoppas! RBU kräver istället att LSS och assistansrätten återställs och stärks för alla som behöver mycket och kvalificerat stöd i sin vardag.

 

Fusk med assistansersättning?

En vanlig uppfattning är att det förekommer ett omfattande missbruk och fusk med assistansersättning. Precis som inom alla system och verksamheter förekommer brottslighet, som det egentligen handlar om, även inom assistansersättningen. Men faktum är att den brottslighet som har kunnat beläggas är på promillenivå av de belopp som varje år betalas ut i ersättning. Företrädare för regeringen och Försäkringskassan har vid återkommande tillfällen talat om ett ”mörkertal” på så mycket som 10 procent. Det påståendet grundar sig på en uppskattning enligt den så kallade expertmetoden, en metod som forskare vid Lunds universitet har dömt ut som fullständigt omöjlig att använda på det sätt som har gjorts när det gäller assistansersättningen. Talet om ett omfattande fusk påverkar assistansberättigade personer på ett mycket negativt sätt och undergräver förtroendet för den personliga assistansen.

 

Statistik

De senaste åren har det skett en drastisk förändring i hur många som har och blir nybeviljade personlig assistans. I januari 2016 var det 16 119 personer som hade statlig assistansersättning. I juli 2018 var motsvarande siffra 14 522 personer.

I mars 2019 släppte Försäkringskassan ny statistik som visar att det fortsatt är nästan omöjligt att få statlig personlig assistans för den som ansöker för första gången. Under 2018 var det bara 217 av totalt 1264 ansökningar som beviljades. Hela 1047 fick avslag. Det betyder att under 2018 var det bara 17 procent av de som ansökte om personlig assistans för första gången som fick ja. Alla andra fick avslag.

Socialstyrelsen släppte 2019 sin lägesrapport Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning som visar att barn som förlorar kommunal och statlig personlig assistans i allt större utsträckning hamnar på barnboende. Under 2017 var det 40 barn som för första gången (så kallat nybeviljande) fick beslut om en plats på ett barnboende som dessförinnan hade förlorat sin assistans. Året innan var det 15 barn. Det handlar alltså om en ökning på över 200 procent.

Socialstyrelsen ser med oro på utvecklingen och skriver: ”Det är bekymmersamt att andelen som tidigare haft assistans ökar bland de nya besluten om boende för barn. Ur ett barnperspektiv är det viktigt att vidta åtgärder för att möjliggöra för barn med funktionsnedsättning att bo hemma även vid stora behov av hjälp och tillsyn”.

För den som är intresserad av utvecklingen inom personlig assistans finns massor av statistik samlad här.

 

Domar

”Att allt fler förlorar sin rätt till personlig assistans beror på ett antal domar som har förändrat praxis”, säger ofta ansvariga politiker och ledningen för Försäkringskassan. Det är minst sagt en sanning med modifikation.

För det första är det Försäkringskassan som själv har bidragit till denna domstolspraxis genom att driva ärenden ända till högsta instans.

För det andra var det först sedan Försäkringskassan inför 2016 fick regeringens uppdrag att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen, som man gjorde en ny tolkning av en flera år gammal dom som handlar om vad som ska räknas som grundläggande behov.

För det tredje har Försäkringskassans tolkning av domen om egenvård från 2012 hela tiden varit kraftigt ifrågasatt och har underkänts i flera kammarrättsdomar, exempelvis Kammarrätten i Göteborg i december 2016.

I april 2018 bekräftade Högsta förvaltningsdomstolen i en dom det som RBU med emfas har hävdat hela tiden, nämligen att Försäkringskassans tolkning av domen från 2012 är felaktig och att sondmatning är en form av måltid som kan grunda rätt till personlig assistans. I domen står det att hela matningen, från påkoppling av slang, under den tid maten kommer in genom slangen i magen och till och med frånkoppling av slang, är en måltid.

Då borde väl i alla fall problemet kring just sondmatning vara löst? Nej, tyvärr inte…

Försäkringskassan har i ett rättsligt ställningstagande meddelat hur man ser på Högsta förvaltningsdomstolens dom om sondmatning:

”Sondmatningen i sig, det vill säga själva näringstillförseln, bör typiskt sett inte anses tillräckligt privat och integritetskänslig för att ge rätt till assistansersättning. Det beror på att sondmatning utförs på ett annat sätt än matning genom munnen.”

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) gick inte in i något resonemang om vilka moment i sondmatningen som är av privat och integritetskänslig karaktär. I domen är det tydligt att insatsen bli matad genom sondmatning är att likställa med insatsen bli matad genom munnen. HFD fastställer även att hela momentet vid sondmatning avses, från påkoppling till urkoppling av sondslang. Det är oväsentligt att argumentera om vilka moment som är privata och integritetskänsliga vid själva sondmatningen eftersom den är att likställa med att matas genom munnen, menar HFD.

Kammarrätten förde ett resonemang likt ovanstående i sin tidigare prövning av samma mål och kom då fram till att ”alla aktiva moment vid sondmatningen är av sådan privat karaktär att de utgör grundläggande behov som är hänförliga till måltiden. Hit hör på- och avkoppling samt matning med manuell sondspruta.” Även matning med maskin kunde enligt kammarrätten anses vara av sådan privat karaktär under förutsättning att matningen behöver övervakas av medicinska eller andra skäl, vilket var fallet i målet.

Det finns inget stöd i dessa domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen för Försäkringskassans hållning att det är matning genom munnen som är avgörande för att sondmatningen ska anses vara integritetskänslig.

I stället är det alltså återigen Försäkringskassans egen tolkning som, i strid med uppfattningen hos de domstolsjurister som noggrant har gått igenom rättsläget, begränsar möjligheterna för barn med omfattande funktionsnedsättning och deras familjer att kunna leva ett drägligt liv.

 

Rättsutveckling

I oktober 2019 skickades ett lagförslag ut på remiss till bland andra RBU där regeringen föreslog att personlig assistans skulle kunna beviljas för samtliga hjälpmoment som avser andning och måltider i form av sondmatning.

Regeringen backade, efter kritik från bland annat RBU, från sitt ursprungliga förslag att samtidigt gällande momenten skriva in begreppen ”mycket personligt och integritetskänsligt” och ”normalt föräldraansvar” i LSS.

Riksdagen sa sedan ja till regeringens förslag och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2020. I korthet handlar beslutet om följande delar:

  • Personer som behöver hjälp med andning och sondmatning ska enligt LSS ges rätt till personlig assistans för hela sitt hjälpbehov. Det kan exempelvis gälla förberedelser och efterarbete i samband med sondmatning, som rengöring av sondspruta.
  • Hjälpåtgärderna ska kunna ge rätt till assistans även om vissa moment normalt skulle ingå i föräldraansvaret.
  • Den utökade rätten till personlig assistans ska också gälla när personen exempelvis är i skolan.

 

Vad gäller begreppet ”mycket personligt och integritetskänsligt” kan följande påpekas. Det är ett begrepp som Regeringsrätten (numera Högsta förvaltningsdomstolen) egenhändigt skapat, se domen RÅ 2009 ref. 57, och som inte ligger i linje med lagstiftarens intentioner med LSS. Regeringsrättens tolkning har inte stöd i lagstiftningen och är därför lagstridig.

Regeringen har i januari 2020 tillsatt en utredning ”Stärkt personlig assistans”. En särskild utredare är utsedd av regeringen och har i uppdrag att se över möjligheten att stärka rätten till personlig assistans för stöd vid egenvårdsinsatser. Utredaren ska även ge förslag på hur rätten till personlig assistans för behov av hjälp med tillsyn kan stärkas samt göra en översyn av föräldraansvaret vid bedömningen av barns rätt till personlig assistans. Utredaren har fått uppdraget att titta på om det går att smalna av föräldraansvaret och hur i så fall. Utredningens syfte är att öka kontinuiteten och förutsägbarheten inom personlig assistans och assistansersättning. RBU:s ordförande sitter med i utredningen, som ska vara klar senast i mars 2021.

RBU:s LSS-karta över den rättsliga utvecklingen inom personlig assistans.