Fakta om personlig assistans

Regleringsbrev

Regeringen gav inför 2016 Försäkringskassan genom ett regleringsbrev uppdraget att ”bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen”. Det var ett uppdrag som Försäkringskassan tog på allvar och resultatet har blivit att nästan två personer om dagen har förlorat sin assistansersättning sedan dess.

Efter massiv kritik justerade regeringen formuleringen något i uppdraget till Försäkringskassan inför 2017. Men skadan var redan skedd, utvecklingen med att fler förlorar sin assistansersättning och att färre blir beviljade vid en första ansökan fortsätter. Konsekvenserna är katastrofala. Det behövs därför nya tydliga direktiv från regeringen till Försäkringskassan.

 

Utredning om personlig assistans och övriga LSS

Regeringen tillsatte 2016 en utredning som skulle se över LSS och personlig assistans. Från början hade utredningen ett mycket tydligt uppdrag att spara pengar i personlig assistans, men efter hård kritik från RBU och andra har formuleringarna mildrats något. Nu är begränsningen att utredningen inte får föreslå något som ökar kostnaderna. Men med tanke på att många fallit ur assistanssystemet är även den begränsningen för hård. Utredningen ska vara klar i december 2018.

 

Fusk med assistansersättning?

En vanlig uppfattning är att det förekommer ett omfattande missbruk och fusk med assistansersättning. Precis som inom alla system och verksamheter förekommer brottslighet, som det egentligen handlar om, även inom assistansersättningen. Men faktum är att den brottslighet som har kunnat beläggas är på promillenivå av de belopp som varje år betalas ut i ersättning. Företrädare för regeringen och Försäkringskassan har vid återkommande tillfällen talat om ett ”mörkertal” på så mycket som 10 procent. Det påståendet grundar sig på en uppskattning enligt den så kallade expertmetoden, en metod som forskare vid Lunds universitet har dömt ut som fullständigt omöjlig att använda på det sätt som har gjorts när det gäller assistansersättningen. Talet om ett omfattande fusk påverkar assistansberättigade personer på ett mycket negativt sätt och undergräver förtroendet för den personliga assistansen.

 

Statistik

De senaste åren har det skett en drastisk förändring i hur många som har och blir nybeviljade personlig assistans. I januari 2016 var det 16 119 personer som hade statlig assistansersättning. I juli 2018 var motsvarande siffra 14 522 personer.

För den som är intresserad av utvecklingen inom personlig assistans finns massor av statistik samlad här.

 

Domar

”Att allt fler förlorar sin rätt till personlig assistans beror på ett antal domar som har förändrat praxis”, säger ofta ansvariga politiker och ledningen för Försäkringskassan. Det är minst sagt en sanning med modifikation.

För det första är det Försäkringskassan som själv har bidragit till denna domstolspraxis genom att driva ärenden ända till högsta instans.

För det andra var det först sedan Försäkringskassan inför 2016 fick regeringens uppdrag att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen, som man gjorde en ny tolkning av en flera år gammal dom som handlar om vad som ska räknas som grundläggande behov.

För det tredje har Försäkringskassans tolkning av domen om egenvård från 2012 hela tiden varit kraftigt ifrågasatt och har underkänts i flera kammarrättsdomar, exempelvis Kammarrätten i Göteborg i december 2016.

I april 2018 bekräftade Högsta förvaltningsdomstolen det som RBU med emfas har hävdat hela tiden, nämligen att Försäkringskassans tolkning av domen från 2012 är felaktig och att sondmatning är en form av måltid som kan grunda rätt till personlig assistans. I domen står det att hela matningen, från påkoppling av slang, under den tid maten kommer in genom slangen i magen och till och med frånkoppling av slang, är en måltid.

Då borde väl i alla fall problemet kring just sondmatning vara löst? Nej, tyvärr inte…

Försäkringskassan har i ett rättsligt ställningstagande meddelat hur man ser på Högsta förvaltningsdomstolens dom om sondmatning:

”Sondmatningen i sig, det vill säga själva näringstillförseln, bör typiskt sett inte anses tillräckligt privat och integritetskänslig för att ge rätt till assistansersättning. Det beror på att sondmatning utförs på ett annat sätt än matning genom munnen.”

Högsta förvaltningsdomstolen gick inte in i något resonemang om vilka moment i sondmatningen som är av privat och integritetskänslig karaktär. Det gjorde däremot kammarrätten i sin tidigare prövning av samma mål och kom då fram till att ”alla aktiva moment vid sondmatningen är av sådan privat karaktär att de utgör grundläggande behov som är hänförliga till måltiden. Hit hör på- och avkoppling samt matning med manuell sondspruta.” Även matning med maskin kunde enligt kammarrätten anses vara av sådan privat karaktär under förutsättning att matningen behöver övervakas av medicinska eller andra skäl, vilket var fallet i målet. Hade Högsta förvaltningsdomstolen motsatt sig Kammarrättens tolkning hade man korrigerat den.

Det finns inget stöd i dessa domar från kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen för Försäkringskassans hållning att det är matning genom munnen som är avgörande för att sondmatningen ska anses vara integritetskänslig.

I stället är det alltså återigen Försäkringskassans egen tolkning som, i strid med uppfattningen hos de domstolsjurister som noggrant har gått igenom rättsläget, begränsar möjligheterna för barn med omfattande funktionsnedsättning och deras familjer att kunna leva ett drägligt liv.